Från Motławas kaj går man under en spetsbågig passage och plötsligt öppnar sig en annan vy: en smal gata, trappor framför husen och kyrkans silhuett längst bort i perspektivet. Mariacka-porten och Mariacka-gatan utgör en av de tydligaste vägarna mellan den gamla hamnen och innerstaden.
Den yngsta av de gotiska vattenportarna
Mariacka-porten omnämns redan 1484. Den tillhör de yngre vattenportarna i Gdańsk och uppvisar drag från den flamländska gotiken. Liksom andra byggnader av detta slag avslutade den gatan mot floden, vilket gjorde det möjligt att kontrollera tillträdet till kajen.
Dess försvarsfunktion förlorade relativt snabbt sin betydelse. Redan på 1500-talet omvandlades byggnaden till bostäder. Sådana förändringar visar att de gamla befästningarna inte förblev oförändrade: staden anpassade dem efter de aktuella behoven.

Vad säger vapensköldarna ovanför passagen?
Från Motława-sidan pryds porten av vapensköldarna för Polen, Kungliga Preussen och Gdańsk. I stadens vapensköld syns två kors med en krona. Denna form har sitt ursprung i det privilegium som Kazimierz Jagiellończyk beviljade år 1457.
Det är värt att jämföra denna detalj med Chlebnicka-porten, där ett äldre vapen utan krona har bevarats. Två små arkitektoniska detaljer gör det möjligt att urskilja den förändring som skett i stadens symbolik. Vapnet ovanför passageöppningen var stadens kännetecken, synligt för människor som anlände från hamnsidan.

En gata som inte alltid sträckte sig ända fram till floden
Den gamla Mariacka-gatan var kortare än idag. Det sumpiga området vid Motława begränsade möjligheten att bygga ända fram till stranden. Först när området dränerades och bebyggdes kunde gatan kopplas samman med porten och kajen.
Gatan hette också Panieńska. Dess historia omfattar hantverk, bland annat skomakareverkstäder, samt det dagliga livet för invånarna i hyreshusen. Dagens associationer till promenader och bärnsten är bara ett av flera lager i denna historia.

Trappuppgångar och blicken uppåt
Gatans karakteristiska rytm skapas av trappuppgångarna: upphöjda utrymmen framför ingångarna, med trappor och stenbalustrader. På arkivfotografier kan man se deras placering och hur de avgränsade och organiserade utrymmet framför husen.
När man promenerar är det värt att inte bara titta på skyltfönstren. Snidade detaljer, trappor, fasader och kyrkan som avslutar perspektivet utgör tillsammans en vy vars fulla innebörd först framträder när man betraktar helheten. Den korta gatan är tätt fylld av spår av forna tiders arkitektur.
En återvunnen utsikt efter förstörelsen
Kriget medförde förstörelse av porten och de omgivande byggnaderna. Mariacka-porten återuppbyggdes mellan 1958 och 1961, vilket förenade dess efterkrigshistoria med det intilliggande Naturforskarhuset.

En jämförelse mellan fotografier från före kriget, bilder av ruinerna och utsikten efter återuppbyggnaden ger en förståelse för hur mycket arbete som ligger bakom dagens panorama. När vi går från Motława mot kyrkan ser vi både arvet från de forna byggmästarna och resultatet av den efterkrigstida återuppbyggnaden av gatan i staden.
