Från Długie Pobrzeże ser man på andra sidan Motława en plats som i århundraden främst tjänade arbetet. Vid kajerna låg fartyg med varor förtöjda, och bakom dem reste sig rader av lagerhus. Spichrzów-ön var hamnens bakgrund och en av de viktigaste platserna i det köpmannamässiga Gdańsk.
Lagerhusen är äldre än ön
Namnet beskriver träffande områdets tidigare funktion, men döljer en liten överraskning: spannmålsmagasinen fanns här redan innan ön uppstod. Det var först när Nowa Motława grävdes ut år 1576 som området skiljdes från den östra stranden. På den västra sidan kvarstod den gamla flodfåran, vänd mot Główny Miasto.
Redan på 1500-talet fanns det hundratals lagerhus här. Dit transporterades främst spannmål som flöt ned från Polens inre, men även humle, lin, hampa, honung och andra varor. Floden förband producenterna med hamnen, varifrån lasten kunde transporteras vidare sjövägen.

Broar som lyftes upp på natten
De lagrade förråden var mycket värdefulla, så öarna bevakades noggrant. På natten lyftes broarna upp, vilket begränsade tillträdet till magasinen. Även hundar som släpptes ut efter mörkrets inbrott hjälpte till med bevakningen. Kajen, som på dagen var full av människor och gods, blev på kvällen ett avstängt och bevakat område.
Stölder var inte det enda hotet. Varor och byggnader förstördes av bränder och översvämningar. GuidenGalar Po Gdańsku” påminner om den stora översvämningen år 1540 och den brand som anlades år 1516 av medlemmar i Mattern-ligan. Lagringen av hamnens förråd krävde alltså både en effektiv organisation och ständig bevakning.

Varje spannmålsmagasin hade sitt eget namn
Biały Rumak, Czerwony Lew, Arka Noego, Woli Łeb eller Trupia Czaszka – de gamla namnen på spannmålsmagasinen kan överraska mer än gatunamnen. De hjälpte till att känna igen de enskilda byggnaderna i den täta lagerbebyggelsen. Under århundradena användes hundratals av dem.
Tack vare dessa namn blir handelshistorien inte längre enbart en berättelse om spannmålsmängder och antalet fartyg. De enskilda magasinen får en egen identitet, och det blir lättare att föreställa sig den gamla hamnen som en konkret plats där människor varje dag hittade vägen till sitt magasin.

Från lagerhusen till den nya delen av staden
Under 1800-talet kompletterades sjötransporterna med järnvägen, vilket ökade möjligheterna att betjäna lagerhusen. Arkivbilder från de första decennierna av 1900-talet visar att ön fortfarande behöll sin hamnkaraktär. År 1945 blev en katastrof, då en betydande del av bebyggelsen förstördes.
Efterkrigstidens återuppbyggnad och senare investeringar förändrade gradvis platsens funktion. Dagens ö beskrivs inte längre av bilden av vidsträckta ruiner som man känner till från äldre reseguider. De historiska spannmålsmagasinen och den moderna bebyggelsen utgör ytterligare ett lager i dess historia.

Öns koppling till vattnet är fortfarande den tydligaste. När man betraktar den från Motława kan man följa kajernas förlopp och jämföra dagens panorama med gamla fotografier. Det är just från flodens sida som man bäst ser varför lagerhusen byggdes just här.
